Medlemmar i släkten Scheutz

Henke-grenen

Henke-grenen grundlades i och med Anna Greta Scheutz (1760-1791). Hon gifte sig 1781 med glasblåsaren Carl Friedrich Henke, och fick fem barn. Anna Greta avled i "barnsnöd" efter tvillingfödsel.
Makens släktnamn var från början Heinckel. Det genomgick under några årtionden ett flertal förenklingar:Hinkel, Henkel, Hinke, Henke.

Brauer-grenen

Brauer-grenen grundlades i och med Greta Lisa Scheutz (1788-1866). Hon gifte sig 1804 med glasblåsaren Frans Brauer, och fick sex barn.
Varifrån makens släkt, Brauer kommer ifrån är inte kännt. Sannolikt är den av tyskt ursprung. Frans Brauers mor, Caisa Greta Lundeberg, härstammade från flera småländska prästsläkter.

Kosta-grenen

Kosta-grenen grundlades i och med glasblåsaren Carl Hindrik Scheutz (1792-1876). Han gifte sig 1817 med Wilhelmina Lundgren.
Han var blind under sina sista år vilket var en vanlig sjukdom bland glasblåsare.
Carl Hindrik var den siste glasblåsaren av släkten Scheutz på Kosta. Det hade då funnits glasblåsare med vårt släktnamn i 125 år.

Boda-grenen

Boda-grenen grundlades i och med glasblåsaren Reinhold Viktor Scheutz (1822-1909). Han gifte sig första gången 1844 med Carolina Hammarström, och andra gången 1891 med den döda hustruns halvsyster Gustava Hammarström.
Reinhold Viktor var den siste i släkten som verkade som mästare vid Kosta Glasbruk. Han tjänstgjorde vid bruket 1837-1866. År 1844 blev han mästare.Han ansågs vara "en verklig glaskarl" och blåste vitt glas, drev lampglas och gjorde lerformar till pressade vinglas, karaffer och punchglas.
I och med att Kosta Glasbruk fick ekonomiska svårigheter började det gnissla mellan förvaltare och glasblåsare. Flera av glasblåsarna lämnade då bruket för att starta egna företag. Bland dem var Reinold Viktor som tillsammans med sina söner Abdon, Linus och Carl Wilhelm, samt Erik Vidlund inköpte gårdarna Förlängskvarn och Bodafall och kronoskattehemmanet Kråksgärde i Algutsboda socken. Där grundades Boda Glasbruk 1865-1866. Efter femton år, 1880, förvärvades Alsterbro Glasbruk med Fröjdekulla Gård, mjöl- och sågkvarnat och vattenfall, belägna i Kråksmåla socken, Kalmar län.
Reinhold Viktor flyttade till Alsterbro 1886 efter att ha sålt sin andel i Boda Glasbruk till sönerna Linus och Carl Wilhelm, vilka 1888 köpte även Erik Vidlunds andel.
1890 hade både sonen Linus och första hustrun Carolina Hammarström avlidit. Reinhold Viktor ärvde deras andelar i Alsterbro Glasbruk, men sålde det redan 1891 till sönerna Abdon och Carl Wilhelm.
På våren 1900 flyttade "gammelpatron" Reinhold Viktor till "Patronbyggningen" vid Alsterån i Alsterbro. Där dog han i januari 1909.

Rosenlunds-grenen

Johanna Charlotta Scheutz (1797-1863) grundlade Rosenlunds-grenen genom sitt giftermål 1820 med komminister Peter Gustav Rosenlund. Hon fick två döttrar Carolina som gifte sig med Carl Wilhelm Scheutz, patron på Boda Glasbruk och Sofia som förblev ogift.
Maken Peter avled i lungsot efter två års äktenskap. Johanna flyttade efter sin makes död till Kråksmåla där hon bodde till sin död tillsammans med yngsta dottern Sofia.

Växiö-grenen

Johan Christoffer Scheutz (1799-1867) grundlade Växiö-grenen. Han gifte sig 1835 med Juliana Stocke och fick sex barn. Hustrun härstammade från flera prästsläkter vars anlinjer går att härleda till 1500-talet.
Johan Christoffer var verksam som komminister och kyrkoherde i många olika församlingar under åren 1822-1860. Han ansågs ha "som präst stor framgång i befordran och fick allt vad han sökte. Han var en belevad man, mycket språksam, livlig och glad, men angreps tidtals av mjältsjuka".

Danska-grenen

Danska grenen grundlades genom instrumentmakare Conrad Gottfrid Scheutz (1802-1845). Han utbildades först på Kosta av Hof Instrument Makaren Cetti. Som 12-årig pojke följde Conrad Gottfrid år 1814 med denne till Köpenhamn. Han övertog Cettis rörelse efter dennes död 1835. Bara 43 år gammal avled Conrad Gottfrid, troligen av kvicksilverförgiftning. Conrad Gottfrid gifte sig 1838, i Köpenhamn, med Ingeborg Birgitte Baerentzen (1817-1892).Hon var dotter till hamfogden och sjökaptene Baerent Baerentzen från Flekkefjord i Norge. Han var känd som en mycket skicklig sjökapten. Kung Fredrik VI vägrade att göra en sjöresa om det inte var kapten Baerentzen som förde fartyget.

1:a Nyströms-grenen

Sockenskomakaren Johan August Nyström (1823-1858) gav upphov till 1:a Nyströmska grenen. Han efterträdde sin fader som sockenskomakare. År 1852 gifte han sig med Johanna Johansdotter f. 1824. Han avled endast 36 år gammal. Hustrun utvandrade, 26 år senare, till sina barn i Amerika.

Kallenbergs-grenen

Carolina Emma Nyström (1825-1908) gifte sig år 1848 med fiskaren Andreas Kallenberg och gav på det viset upphov till Kallenbergs-grenen. Maken härstammade från flera olika gamla präst- och adelssläkter. Av de sex barnen dog 1858 tre stycken inom loppet av 15 dagar i "rödsotsepidemi".
Fritz Kallenberg, sonson till Carolina Emma, berättar i ett brev om ett av farfaderns fiskafängen.
"Det var ju den där historian om min farfars stora gädda. Det var förmodligen i Transjön, som den huserade, för det var ju där, han hölls och fiskade. Jag har ju inte så starkt minne av historien, för jag var ju bara barnet, när jag hörde min far berätta den. Fast han kunde berätta den ganska trovärdigt. Farfar förstod väl, att det måste finnas något stort odjur till gädda i sjön, eftersom den så hastigt kunde bli upprörd. Det var väl när gäddan var uppe i ytan för att fånga något byte. Han beslöt sig emellertid för att fånga den, och till den ändan tog han en lång "oxatöm" och ordnade till en ståndkrok. Jag minns inte riktigt vad det var för bete, han använde sig av, men inte var det någon småfisk. Jag tror visst, att det var någon självdöd kalv eller ko, som han agnade kroken med. Repet fastgjordes vid stor björk, som växte vid stranden, ty till en sådan gädda dög naturligtvis inte en vanlig gärdsgårdsstör. Så gammal fiskare var han, så det begrep han. Detta var på kvällen.
Döm om hans förvåning, när han på morgonen kom för att vittja sin ståndkrok och fann, att björken, som han gjort fast repet vid, hade blivit uppdragen med roten och låg och flöt långt ute på sjön. Farfar förstod, att nu hade han fått den stora gäddan på kroken, men hur i Herrans namn han skulle få den i land, begrep han inte, hur gammal fiskare han än var. Han gjorde emellertid upp en strategisk plan, som gick ut på, att han skulle ro ut och försöka driva gäddan med björken runt sjön några gånger, tills hon bleve så tröttkörd, att hon dog av utmattning. Men när han kom med sin båt ett hundratal meter från björken, så blinkade gäddan, och då blev det så höga svallvågor, att båten var nära att kantra. Vad jag minns, så slutade historien här. Farfar räddade sig genom att skyndsamt ro iland, och vad det blev av gäddan, förmäler inte historian."

2:a Nyströms-grenen

Conrad Wilhelm Nyström (1828-1902) utbildade sig först till glasmästare. Därefter började han sin utbildning till glasblåsare på Kosta. Hans fick sitt gesällbrev 1:a oktober 1848. År 1856 blev han mästare, även det på Kosta. Han stannade där till augusti 1870. Därefter arbetade han på Boda och Transjö till han grundlade Pukebergs Glasbruk år 1870.
1856 gifte han sig med Hanna Christiana Danielsdotter. genom hustrun blev han svåger med sin kusin Theodor August Scheutz.
I ungdomen kallade han sig tidvis vid moderns efternamn (Christina Catarina Scheutz gift 1823 med häradsskomakaren Daniel Johansson Nyström). Hans gesällbrev som glasmästare (numera förkommet) var utställt på Conrad Wilhelm Scheutz.

Almgrens-grenen

Christina Elisabeth Nyström (1831-1914) gifte sig 1864 med tornväktare Lars Johan Almgren. Av familjens fem barn var det bara dottern Josefina Christina Almgren som bildade familj. Det är genom henne som Almgrens- grenen lever vidare.

Håkanssons-grenen

Tilda Wilhelmina (Matilda) Nyström (1835-1915) bildade med sitt giftermål med Peter August Håkansson, Håkanssons-grenen.
Som ung hade Matilda plats i Velanderska gården som var gästgivargård i Kråksmåla. Hon fick 8 barn tillsammans med maken. Fyra av dem utvandrade till Amerika där släkten är rikt förgrenad.

Lindgrens-grenen

Wilhelmina Nyström (1838-1894) gifte sig 1866 med smeden Jonas Wilhelm Lindgren och gav på så sätt upphov till Lindgrens-grenen.
När modern Christina Cataharina Scheutz dött år 1848 kom Wilhelmina till sin kusin Theodor August Scheutz. År 1862 tog hon tjänst hos inspektor Pehr Samuel Fageström på Johanstorps Glasbruk i Lenhovda. Maken Jonas Wilhelm Lindgren härstammade från Lenhovda. Hans farfar var soldaten Magnus Argus. Han var känd som en stor fiskare och jägare. Ännu idag finns en vik i Sandsjön som kallas Argusaviken efter honom.

3:e Nyströms-grenen

Sadelmakare Robert Oskar Nyström (1843-1893) utbildade sig i Oskarshamn. Han gifte sig 1872 med Maria Greta Andersdotter. De fick två söner varav den yngste, Albin Oskar Herman, utvandrade till Amerika. Den äldste sonen, Robert Rudolf Fabian, var först maskinist på Pukeberg. Så småningom gick han till sjöss. Innan han gifte sig fick han anställning som filare vid Oskarshamns Varv.

Trädgårds-grenen

Lisa Catharina Scheutz (1764-1812) gifte sig 1781 med Peter Svensson Trädgård. De fick tre barn men alla dog i späd ålder.
Lisa Catharina var endast 48 då hon avled i lungsot. Hon hade då varit änka i åtta år.

Jönköpings-grenen

Christian Fredrik Ludvig Scheutz (1732-1800). Han gifte sig första gången med Brita Maria Ödman som avled troligen senast 1780.
Det andra äktenskapet ingicks med Christina Johanna Berg. Sonen Pehr Georg föddes 1785.
Christian Fredrik Ludvig var son till en broder till Christopher Scheutz som hade en befattning vid danska hovets källare. Om denne broder är identisk med Johann som arbetade några år vid Kungsholms Glassbruk för att sedan försvinna till Danmark har inte gått att fastställa. Enligt en annan uppgift skulle denne broder ha hetat Georg.
Christian Fredrik Ludvig utbildades till "mästerkock" i det kungliga danska köket i Fredensborg. Så småningom bosatte han sig i Jönköping. Hans egentliga rörelse var vinhandel i stort. Han försåg kringliggande orter med viner och sydfrukter. Han drev också Sveriges första egentliga hotellrörelse. Han ombesörjde också mathållningen på Medevi Brunn som då var en av landets mest besökta hälsobrunnar. Där dukades borden dagligen för 250 personer.
Christian Fredrik Ludvig ägnade sig också åt affärsresor och byggnadsentreprenader. Han utförde stora offentliga anläggningar åt Jönköpings stad.
Vägen mellan södra Sverige och Stockholm gick genom Jönköping. Alla resande som tillhörde hovet eller diplomatkåren tog in hos Christian Fredrik Ludvig. Där kunde också utlänningar tala med värdfolket utan tolk.
Andra gången gifte sig Christian Fredrik Ludvig med Johanna Christina Berg som var dotter till inspektorn på Limareds Glasbruk, Petter Berg.
Familjen var mycket religiös och besökte kyrkan varje helgdag tillsammans med sitt enda barn Pehr Georg.


Tillbaka till huvudsidan