SLÄKTENS HISTORIA
Denna sida är kontinuerligt under uppbyggnad.
Nya uppgifter emottages tacksamt.


Enligt en gammal tradition kom en högrestånds person till ett böhmiskt glasbruk i början på 1700-talet. Där anställde han två bröder varav den ene, Christopher, blev vår anfader.

Christopher var född omkring 1695 troligen i Böhmen i det dåvarande Tjeckoslovakien.Enligt släktsägnen skall bröderna ha smugglats ut ur landet i varsin tunna eftersom det rådde utreseförbud för glasblåsare.

Christopher och Johan började som "gossar på bruket" på Kungsholms Glasbruk år 1716. Bröderna finns upptagna i Kungsholms församlings husförhörslängd under Kungsholms Glasbruk första gången 18 mars 1717. De finns även med i husförhörslängderna för åren 1718, 1719, och 1720. Från husförhörslängden från 1723 finns en gesäll vid namn Christopher Schütz som avlade "examen 30 augusti 1723". 17 juli 1724 finns en Christopher Skytt men utan någon titel. Den sista noteringen från husförhörslängderna som finns, är från den 12 februari 1725 och då står Christopher Skytt som "glasbrukslärgosse". Därefter finns det inga husförhörslängder förrän 1761. Då finns det inte någon person med namnet Schytt - Schütz kvar. I mantalslängden för bruket från år 1740 finns dock Christopher Sch˙tte igen. I nästa mantalslängd som är från år 1755 finns ingen person med någon av de olika namnformerna kvar vid bruket.

Flera olika stavningar av efternamnet förekommer under åren som: SCHYTT, SKYTT, SKYTTE, SCHÜTZ, SCH˙TTE, SCH˙TT och SCHYTTS.

Brodern Johan Sch˙tt lär ha försvunnit från Kungsholms Glasbruk efter några år, troligen till Danmark. Christopher stannade och bildade familj. Han var gift tre gånger och fick tre söner och två döttrar. Sonen Johan Christophersson, blev också glasblåsare och är den som förde släkten vidare. År 1730 lämnade Christopher, Kungsholms Glasbruk för att återkomma först 1740. Vad Christopher gjorde under tiden är ännu inte klarlagt. Vissa uppgifter talar för att han skulle ha varit i Tyskland under dessa tio år.

År 1741 anlades Kosta Glasbruk. Det hade fått sitt namn efter landshövdingarna Anders Koskull och George B. Staël von Holstein. Christopher Schytt blev en av de fyra första glasblåsarna. Han stannade inte längre än till den 6.11.1744 då han slutade sin anställning vid bruket.

14.8.1745 utställde Slottskansliet i Calmar ett pass för "Glas Mästaren Christopher Schytts med dess Hustru och Dotter för resa till Stockholm" Christopher återvände till Kungsholms Glasbruk eller möjligen till Björkenäs Glasbruk på Värmdön. Under denna tid lärde han känna Christian Filion, en mycket skicklig men skrupelfri glasblåsare. Han blev 1748 hyttmästare vid Ströms Glasbruk i Umeå Landsförsamling. Under första hälften av 1749 vistades han på Kosta och ställde till stor oro bland glasblåsarna när han försökte få några av dem att bryta sina kontrakt och flytta till Ström.
Christopher sände samtidigt respengar till sin son Johan för att han också skulle följa med. Ledningen för Kosta Glasbruk fick kännedom om Christian Filions värvningsförsök och lyckades avstyra dessa.
Christopher flyttade med sin familj till Ströms Glasbruk år 1749. Han avled 1752 (enligt Halvard Scheutz och 14.5.1753 enligt Torbjörn Fogelberg). Var han avled är oklart då han inte återfinns i Död- och Begravningslängderna för vare sig Umeå Stads- eller Landsförsamling.

I arkiven på Kosta Glasbruk finns ännu fler stavningar av namnet Scheutz: SCHÜTTS, SCHÜTTZ OCH SCHIÖTZ.
År 1753 skrevs vårt släktnamn SCHEUTZ för första gången. 36 år efter att vår anfader Christopher kommit till Sverige stavas vårt släktnamn för första gången som det görs idag. Men Christopher kallade sig Schytt livet ut.

Christopher Schytt och hans bror Johan härstammade med all sannorlikhet från en glasblåsarsläkt. Det kan man med stor säkerhet säga eftersom det på den tiden bara var söner till glasblåsare som fick arbeta inom yrket.

Under fem generationer försåg släkten Scheutz Kosta glasbruk med sex mästare. Under 125 år fanns alltid en "Mäster Scheutz" i Kosta Glasbruks hytta.

Enligt traditionen hade Christopher och Johan med sig ett sigill. Det är ett alliansvapen med två sköldar krönta av en grevlig krona.

Enligt en författare i Hamburg vid namn Scheuzow kan namnet Scheutz komma från det vendiska "sckvets" som betyder al.
En expert på den genealogiska avdelningen i ett av Prags museer anser att namnet Schytt - Scheutz kommer från det vendiska namnet šej. Sch skrivs som š på tjeckiska (C Scheutz Stenmarcks kommentar).

Källor:
Halvard Scheutz: Medlemmar av släkten Scheutz, Bergeforsen juni 1974
Torsten Scheutz: Scheutzabladet mars 1986
Torbjörn Fogelberg: Glasblåsargrenen av släkten Scheutz, Malmö mars 1987
Thor Scheutz: Biografiska anteckningar över Släkten Scheutz till år 1923


Tillbaka till huvudsidan